Karlskronaviken

Nyheter från ett hörn av Rönninge

 
 

Länsstyrelsens remissvar är ett av de 38 yttranden som inkom för Detaljplan Karlskronaviken. Här är hela Länsstyrelsens yttrande:

Länsstyrelsens synpunkter

Sammanfattning

Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen för över enskilda avloppsanläggningar till det kommunala VA-nätet eftersom detta kan bidra till att Uttrans vattenstatus förbättras. Det är lovvärt att kommunen avser att reglera tillkomsten av ny bebyggelse i området. Länsstyrelsen anser även att planförslaget måste ses över i förhållande till bl.a. strandskyddet, förekommande buller och planerade pumpstationer enligt vad som anges nedan.

Strandskydd

Med kvartersmark menas all mark inom en detaljplan som inte utgör allmän plats eller vattenområde, dvs. mark som får användas som tomtmark och för enskilt bebyggande etc. I planförslaget redovisar kommunen önskemålet att strandskyddet ska upphävas inom utpekade byggrätter, samtidigt som strandskyddet ska ligga kvar inom kvartersmark som inte får bebyggas. Avsikten är att strandområdet fortfarande ska vara allemansrättsligt tillgängligt, bl.a. sägs att stängsel inte får sättas upp. Eftersom byggnader inte får uppföras inom den kvartersmark där strandskyddet kommer att ligga kvar och dessa områden även fortsättningsvis ska vara tillgängliga för all-mänheten får dessa områden en tydlig karaktär av allmän plats.

Kvartersmark för bostadsändamål ska enligt Länsstyrelsens uppfattning normalt endast tillgodose den enskildes behov. När den enskilde åläggs att sköta mark som ska vara allmänt tillgänglig kan fastighetsägaren t.ex. bli fastighetsrättsligt ansvarig för olyckor som drabbar andra på dennes mark. Länsstyrelsen anser att den valda utformningen medför att det blir otydligt vad fastighetsägaren egentligen får göra på den del av fastigheten som inte får bebyggas. Länsstyrelsen anser därför att de områden där strandskyddet ska finnas kvar ska utpekas som allmän platsmark, även om detta kan medföra att kommunen kan bli tvungen att lösa in mer mark än vad som är fallet med nuvarande utformning, med ökade kostnader som följd. Läns-styrelsen kommer inte att medverka till att strandskyddet upphävs så som planförslaget nu är utformat, eftersom gränsen för vad den enskilde får göra på den egna marken blir otydlig.

Strandskyddsbestämmelserna ändrades 1 juli 2009. Eftersom planarbetet har inletts före denna tidpunkt ankommer det enligt övergångsbestämmelserna fortfarande på Länsstyrelsen att besluta om upphävande av strandskyddet. För att strandskyddet ska kunna upphävas krävs det särskilda skäl. Endast de särskilda skäl som anges i 7 kap. miljöbalken kan ligga till grund för ett upphävande.

Länsstyrelsen påpekade i programyttrandet att det är viktigt att de särskilda skälen redovisas tydligt för att strandskyddet ska kunna upphävas samt att Länsstyrelsen ansåg att det utifrån det då framtagna underlaget inte gick att utläsa om det förelåg särskilda skäl för att strandskyddet skulle kunna upphävas i den omfattning som angavs i programförslaget. I samrådshandlingarna har förslaget utvecklats. Såvitt Länsstyrelsen kan bedöma finns emellertid inga särskilda skäl för de byggrätter som planeras inom Uttringe 1:124, 1:128, 1:735 och 1:736. Inte heller för del av Uttringe 1:125 och 1:733 kan Länsstyrelsen se att några särskilda skäl föreligger (även om andra delar av fastigheterna synes vara ianspråktagna som tomtmark och att denna omständighet kan anses utgöra ett sådant särskilt skäl som avses i miljöbalken). Länsstyrelsen anser därför att planförslaget måste revideras i dessa avseenden, alternativt att planbeskrivningen kompletteras så att det klart framgår vilka särskilda skäl som föreligger.

För att Länsstyrelsen ska kunna upphäva strandskyddet måste även eventuell påverkan på förutsättningarna för djur- och växtlivet beaktas. Länsstyrelsen behöver därför uppgifter om de naturvärden som finns inom området, såväl på land som i vatten. Planförslaget behöver kompletteras i detta avseende.

Länsstyrelsen erinrar om att det av kungörelsen vid utställningen av detaljplanen ska framgå att strandskyddet föreslås upphävas i vissa delar.

Pumpstationer

Länsstyrelsen påpekade i programskedet att detaljplanen bör reglera ny bebyggelse så att skyddsavståndet blir minst 50 meter mellan bebyggelse och pumpstationer för att förebygga luktolägenheter och bakteriespridning. I planförslaget har förekommande pumpstationer delvis placerats närmare; vad gäller den norra pumpstationen kan närmaste bostadshus uppföras i direkt anslutning till pumpstationen.

Om det kan befaras att en detaljplan medför att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa m.m. ska Länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Om skyddsavståndet inte utökas bedömer Länsstyrelsen att det sannolikt kommer att bli aktuellt för Länsstyrelsen att pröva planen.

Buller

Av upprättade bullerkartor uppgår att delar av området kommer att utsättas för buller som överstiger såväl 70 dB(A)max respektive 55 dB(A)ekv. Länsstyrelsen har tagit del av Banverkets yttrande där det framgår att verket anser att förutsättningarna är av sådant slag att avstegsfall inte kan tillämpas. Länsstyrelsen instämmer i denna bedömning. Med nuvarande utformning kan det bli aktuellt för Länsstyrelsen att pröva planen enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL till följd av bullerproblematiken.

Länsstyrelsen anser att avsteg bör kunna accepteras för de två befintliga fritidshusen längs med järnvägen som redan idag är kraftigt bullerstörda, men för tillkommande bebyggelse anser Länsstyrelsen att de riktvärden som anges i prop. 1996/97:53 måste innehållas. Detta bör kunna ske med t.ex. bullerplank eller bullervallar.

Länsstyrelsen anser att planen måste förses med bestämmelser med innebörden att bullret på tomterna närmast järnvägen (området BII) får vara högst 70 dB(A)max respektive 55 dB(A)ekv för att trygga att bullerskyddsåtgärderna verkligen kommer till stånd. Redovisningen i planbeskrivningen måste även kompletteras med nya bullerkartor som visar att det är möjligt att innehålla dessa värden och uppgift om vilka åtgärder som detta förutsätter.

Stambanan

Stambanan utgör transportled för farligt gods. Planförslaget möjliggör bebyggelse vid Stigberga endast ca 20 meter från stambanan, trots att den riskanalys som Södertörns Brandförsvarsförbund har upprättat pekar på att avståndet mellan järnvägsspår och bostadsbebyggelse ska vara minst 50 meter. Med tanke på de topografiska förutsättningarna på platsen och de konsekvenser som kan uppstå vid en eventuell urspårning anser Länsstyrelsen att det rekommenderade skyddsavståndet på 25 meter måste hållas, men att det är önskvärt att området inom 35 meter hålls fritt från bebyggelse. Eventuellt kan mindre komplementbyggnader tillåtas inom det område som ligger inom 25-35 meter från stambanan. Länsstyrelsen anser att planförslaget ska revideras i detta avseende.

I planbeskrivningen anges att oönskade vibrationer kan uppstå vid grundläggning på berg inom 120 meter från stambanan och att en ”särskild utredning” därför rekommenderas. Några av de planerade byggrätterna ligger inom detta område. Länsstyrelsen anser att det måste utredas om dessa byggrätter är lämpliga på så sätt som avses i 2 kap. plan- och bygglagen eftersom kommunen genom detaljplanen garanterar att marken är lämplig för bebyggelse. Om lämpligheten inte kan tryggas anser Länsstyrelsen att dessa byggrätter ska tas bort för att undvika framtida krav på åtgärder eller inskränkningar av driften på stambanan. En alternativ utformning kan vara att den del av byggrätten BII som ligger närmare stambanan än 120 meter endast får bebyggas med uthus.

Ianspråktagande av mark enligt 6 kap. 19 § PBL

I planförslaget anges att kommunen anser att det är skäligt att mark som är utlagd i planen som allmän plats, och som idag är i enskild ägo, ska avstås till kommunen utan ersättning enligt bestämmelserna i 6 kap. 19 § plan- och bygglagen.

Om Länsstyrelsen ska kunna förordna att mark ska avstås utan ersättning till kommunen måste kommunen inkomma med en särskild ansökan om detta. Till ansökan ska följande underlag bifogas:

1. Beslut om ansökan av behörigt kommunalt organ (vanligtvis Kommunfullmäktige såtillvida delegationsordningen inte medger annat; i sådant fall ska delegationsordningen bifogas)

2. Karta som tydligt visar vilken mark eller vilket utrymme som ansökan avser

3. Planförslag (utställningshandlingar), inklusive plankarta, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse, utställningsutlåtande, fastighetsförteckning, kopia av kungörelse inför utställning samt brev om underrättelse till berörda fastighetsägare

4. Planförslag (förslag till antagandehandlingar), inklusive plankarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning

5. Kopior av eventuella yttranden i fulltext från fastighetsägare som motsätter sig förordnandet

6. Kopior av eventuella genomförandeavtal med berörda fastighetsägare där det framgår att fastighetsägarna inte har något att erinra mot att marken ska avstås utan ersättning


Av beslutet eller eventuellt följebrev ska redovisas på vilket sätt som ”marken eller utrymmet behövs för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till detaljplan för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman eller för allmänna byggnader” (jfr 6 kap. 19 § första stycket PBL). Notera att redovisningen ska avse områdets behov av den mark eller det utrymme som ska avstås utan ersättning och inte kommunens behov eller de fördelar i allmänhet som ett avstående kan antas medföra. Vidare skall redovisas vilken ”nytta markens eller utrymmets ägare kan väntas få av planen” (jfr 6 kap. 19 § andra stycket). Länsstyrelsen vill i sammanhanget erinra om formkraven i 5 kap. 24 § PBL om att det av kungörelsen ska framgå i vilken utsträckning som mark m.m. till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 19 §. De berörda fastigheterna bör räknas upp i kungörelsen. Att kungörelsen inte ersätter att berörda fastighetsägare ska underrättas särskilt genom brev följer av bestämmelserna i 6 kap. 25 § tredje stycket. Vidare erinras om bestämmelserna i 6 kap. 20 § om att kommunen, när en fråga har väckts om tillämpningen av 6 kap. 19 §, genast ska vidta de åtgärder som behövs för att en anteckning om detta ska införas i fastighetsregistrets allmänna del. Eftersom frågan redan har väckts bör anteckningen införas omgående. Att antagandet av detaljplanen ska anstå till dess att kommunens ansökning har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft följer av 6 kap. 19 § första stycket.

Kulturmiljö

Länsstyrelsen påpekade i programskedet att befintliga kulturvärden kan säkras med hjälp av varsamhetsbestämmelser. Bestämmelser med innebörden att ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till befintlig bebyggelse har införts. Länsstyrelsen menar att det även finns behov av att säkerställa att den befintliga bebyggelsen inte förvanskas genom t.ex. om- och tillbyggnader. Bestämmelser med denna innebörd bör därför införas.

Badplatsen

Badplatsen vid Karlskronaviken har markerats som kvartersmark för bostadsändamål. Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör denna vara allemansrättsligt tillgänglig och bör därför utgöra allmän platsmark.

Länsstyrelsen anser att det är oklart hur byggrätten e2 ska användas eftersom denna ingår i ett område som har markerats som mark som inte får bebyggas.

MKN för vatten

Sjön Uttran är en vattenförekomst enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det innebär att det sedan december 2009 finns miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken för vattenkvaliteten i sjön som bl.a. anger att vattnet i sjön ska uppnå en bestämd miljökvalitet och att miljötillståndet i sjön inte heller får försämras. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Hanteringen av vattenkvalitetsfrågorna bör därför redovisas.

Uttran har för närvarande måttlig ekologisk status och miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2021 (se http://viss.lst.se). Det innebär att vattenkvaliteten i sjön måste bli bättre om normen inte ska överträdas år 2021. Uttran har problem med övergödning vilket visar sig i kraftigt förhöjda halter av alger i vattnet och litet siktdjup. Mot bakgrund av detta får inte tillförseln av näringsämnen till sjön öka och Länsstyrelsen ser positivt på att enskilda avlopp ansluts till det kommunala avloppsnätet.

Inventeringar av vattenväxter visar på en flora gynnad av höga halter av näringsämnen, uppgifter som dock är något gamla. I sjöns närhet finns en stor andel artificiell mark, främst bebyggelse och jordbruksmark. Länsstyrelsen känner inte till någon utredning av orsakerna till övergödningen i sjön, men läckage från jordbruksmark, dagvatten och enskilda avlopp är sannolika källor. Sjöns problem med övergödning kan till viss del bero på den höga exploateringsgraden i närmiljön. Ytterligare bebyggelse i strandzonen, t.ex. bryggor, är därför olämplig. Befintliga bryggor bör emellertid kunna regleras på så sätt som gjorts i planförslaget.

Länsstyrelsen anser att dagvattnet måste tas omhand på ett tillfredställande sätt. Hur detta ska ske bör regleras genom planbestämmelser.

Översvämning

Byggrätten vid Stigberga ligger förhållandevis nära Uttran. Såvitt Länsstyrelsen kan bedöma kan det inte uteslutas att eventuell bebyggelse på denna plats kan skadas av högvatten. Till följd av detta anser Länsstyrelsen att en lägsta grundläggningsnivå bör införas som en bestämmelse i planen.

Förorenad mark

I planbeskrivningen anges att det enligt Länsstyrelsens databas finns en utpekad markförorening på Uttringe 1:301 i form av en f.d. hushållsdeponi. Markägaren hävdar emellertid att denna inte finns.

Uppgiften om föroreningen kommer ursprungligen från kommunen. I databasen finns en anteckning om att fastighetsägaren har invänt att det endast har varit jordbruksmark på fastigheten sedan 1920-talet, men att fastighetsägaren misstänker att det möjligen kan ha funnits en hushållsdeponi längre norrut vid f.d. Lex plantskola. Eftersom uppgiften ursprungligen kommer från kommunen anser Länsstyrelsen att det rimligen ankommer på kommunen att utreda i vilken omfattning som hänsyn behöver tas till den påstådda föroreningen.

Länsstyrelsen önskar i sammanhanget påpeka att den koordinat som finns angiven i databasen inte nödvändigtvis är korrekt placerad utan att denna endast anger att det finns uppgifter om en markförorening på den aktuella fastigheten.”

Länstyrelsen säger nej i sitt remissvar

Klotter på en annan naturpärla, Kallenäs.

Gå dit.

KLOTTER